9.Utvärdering och källkritik

Nedanstående är ett kapitel som kommer ifrån boken Effektivare informationssökning på webben (2007) och som i vissa delar har uppdaterats.

Det finns flera problem vid sökning på nätet. Ett som blir allt större är information overload, att man blir överlastad med information och kanske hellre struntar i alltihop än försöker att börja nysta någonstans. Ett annat är att webben på många sätt är laglöst land – vem som helst kan i stort sett publicera vad som helst. Skillnaderna är stora mot böckerna på ett bibliotek som vanligtvis genomgått flera kontroller: förlagsredaktören, faktagranskaren och slutligen bibliotekarien som köpt in dem. Det är inte för inte som www ibland sägs stå för Wild Wild Web (Vilda Webben).

Överbelastningen på webben kan vara av många slag. Vilken söktjänst ska jag välja (Search Engine overload)? Hjälp, jag drunknar i alla reklam (Advertisment overload)! Ibland kan det kännas övermäktigt med alla val som måste göras på webben och allt oönskat som man utsätts för. Lite att tänka på:

Sökmotorer söker på ord, inte koncept

Sökmotorerna matchar sökorden som skrivs in med innehållet på webbsidorna som sökmotorn har indexerat. Ingen hänsyn tas till koncept, utan matchningen är mekanisk.

Skräp in, skräp ut

Den bästa sökning kan inte bli bättre än innehållet på de webbsidor som är tillgängliga på webben. I vissa ämnen kanske det inte finns några kvalitativa resurser på webben, och då kan inte söktjänsterna heller leverera något bra.

Inga redaktörer rensar

På webben finns det ingen som städar eller slänger. Det som läggs ut på webben finns kvar så länge webbservern, som det ligger tillgängligt på, är i drift och ingen aktivt tar bort det. I moderna webbpubliceringssystem kan man ofta bestämma att en webbsida blir inaktiv om ingen kontrollerat den efter en viss tid.

Känn dina gränser

Vidga dina vyer på webben sakta men säkert. Prova nya söktjänster och sök på nya ämnen, men inte på platser som du inte kan relatera till eller kontrollera. Djupdyk gärna på myndigheters och andra organisationers webbplatser, men var försiktigare på kommersiella eller privata webbsidor.

Utvärdering av webbsidor

Alla webbsidor har två saker gemensamt: alla har en avsändare och alla har en avsikt. Det leder fram till två frågor:

  • Varför – vilken är avsikten med webbsidan?
  • Vem – vilken avsändare har sidan?

Avsikter

Varför har informationen publicerats? Webbplatser kan delas in i följande kategorier:

  • Påverkan
  • Affärsverksamhet
  • Information
  • Nyheter
  • Personligt
  • Underhållning

Går avsikten att utläsa?

  • Vilket är sidans syfte?
  • Vilka åsikter förs fram på sidan?

Ibland är avsikten tydlig, men är man tveksam kan man leta ”om oss” eller ”om webbplatsen” som ofta finns i toppmenyn, vänstermeyn eller sidfoten.

Avsändare

Vem har publicerat informationen? Vad vet du om avsändaren?

  • Vem har skrivit sidan?
  • Vilka meriter har webbsidans skapare?
  • Vem har publicerat sidan?
  • Vem är ansvarig för webbplatsen?
  • Finns kontaktuppgifter?
  • Är informationen aktuell och komplett?
  • Är informationen presenterad på ett objektivt sätt?
  • Är dokumentet välskrivet?
  • När publicerades sidan?
  • Hur ofta uppdateras webbplatsen?
  • Finns källor eller referenser?

Att tänka på vid utvärdering

  • Är informationen aktuell och komplett?
  • Är informationen presenterad på ett objektivt sätt?
  • Är dokumentet välskrivet?
  • När publicerades sidan?
  • Hur ofta uppdateras webbplatsen?
  • Finns källor eller referenser?

Källkritik

Traditionell källkritik

Den traditionella källkritiken bygger på fyra principer och en distinktion[1]. Kriterierna är:

  • Äkthet. Källan ska vara det den utger sig för att vara.
  • Tidssamband. Avståndet i tid mellan händelsen som källan beskriver och källans uppkomst är viktigt ur trovärdighetssynpunkt.
  • Oberoende. Källan ska inte vara en avskrift eller ett referat av en annan källa.
  • Tendensfrihet. Källan ska inte vara part i målet på något sätt. Har den som skapat källan intressen i målet är det stor risk för att källan är tendentiös.

I traditionell källkritik skiljer man på berättelser om något och kvarlevor av något. Ett skriftligt avtal till exempel är en kvarleva av en överrenskommelse, men avtalet kan givetvis också berätta något.

Källkritik för Internet

Till de fyra traditionella kriterierna som beskrivs ovan kan ytterligare tre läggas till, anpassade för informationen på Internet[2]:

  • Världsbild och kunskapssyn som tendens
  • Trovärdighet
  • Källans förutsättningar och egenskaper

Världsbild och kunskapssyn som tendens

Alla källor har tendens om man hårddrar det, även om de inte är direkt part i målet. Alla källor är produkter av den kultur de skapats och finns i. Kulturen består av religiösa föreställningar, traditioner, historia, språk, seder, ideal och lagar, och sammantaget kan det sammanfattas som världsbild.

För att värdera en källa måste man bestämma dess världsbild. Via Internet når man snabbt och enkelt information från alla världens hörn och från vitt skilda världsbilder och man måste ständigt ta ställning till tendensiös information.

Trovärdighet

Den ofantliga informationsmängden gör att man hela tiden måste välja bort källor och bara använda några av alla de träffar man hittat. Men vilka ska man välja? Man kan se till:

  • Information om skaparen: namn, titel, ställning, organisationstillhörighet, tillkomstdatum och kontaktinformation.
  • Vilken domän? Kommersiella .com eller .edu (amerikansk utbildning) säger en del om webbplatsens syfte. Svenska .se säger inte så mycket eftersom den inte är begränsad för någon speciell kategori, utan tillgänglig för alla, från myndigheter och företag till privatpersoner.
  • Webbsidans adress. Är webbadressen enkel och utan underkataloger betyder det generellt att webbsidan är webbplatsens förstasida, t.ex. www.omis.se.
  • Privat webbadress? Adressen www.student.lu.se/~fte99jfr/bib052/ säger att den tillhör en student vid Lunds universitet. Den bör kanske inte ses som speciellt trovärdig, om man inte tillhör en av studenterna på kursen BIB052, ”Osynliga webben”, där webbsidan användes.

Källans förutsättningar och egenskaper

Inga källor är fullkomliga. Källor gör misstag (utan att vilja förleda eller förvränga). Källor hinner inte med, måste inskränka sig eller fungerar inte som det är tänkt tekniskt. För att utnyttja en källa bör man skaffa sig en uppfattning om dess förutsättningar och egenskaper. Vad gäller för källan? Under vilka förutsättningar arbetar källan? Vem lägger in informationen i databasen och vad tas inte med?

Utökad källkritik – mediekunskap

Idag, i alla fall när det gäller Internet, är det relevantare att tala om mediekunskap. All kunskap kring de villkor som gäller för publicering på nätet hjälper till att kritiskt utvärdera det man hittar. En annan viktig del är förutsättningarna för de söktjänster man använder för att nå informationen. Vem har valt ut länkarna i webbkatalogen? Varför är just denna träff nummer ett i sökmotorns träfflista? Går det att urskilja vilka länkar som är reklam?

“Falska” webbplatser

RYT Hospital – Dwayne Medical Center (www.rythospital.com). Webbplatsen tillhör ett fiktivt sjukhus där de bl.a. lyckats med manlig graviditet…

Dihydrogen Monoxide Research Division (www.dhmo.org). Webbplatsen har samma stil som många pseudovetenskapliga sajter. Informationen är svår att utvärdera om man inte vet något om ämnet.

Webbplatsen www.levandehistoria.com är inte falsk men ska jämföras med http://forintelsen.levandehistoria.se. Jämför gärna också kontaktinformationen och ”om oss”-sidorna på webbplatserna.

Flera wikis använder wikiprogramvaran Mediawiki (finns fritt på www.mediawiki.org), bl.a. Wikipedia (http://sv.wikipedia.org). Men även exempelvis Metapedia (www.metapedia.se), som beskriver sig som ett alternativt uppslagsverk om kultur, filosofi, vetenskap och politik, har samma utseende som Wikipedia, just på grund av att de använder samma programvara.

Att tänka på

Kvalitetskontroll

Information i t.ex. böcker, tidskrifter och (betal-)databaser har oftast gått genom flera steg av kvalitetskontroll. Det kan vara förläggare, redaktörer, faktagranskare och bibliotekarier som på olika sätt granskar och värderar informationen. På Internet är det lättare att publicera information och bara en liten del av informationen granskas ordentligt.

Sidans målgrupp

Webbsidans målgrupp? Lekmän eller specialister? Barn eller vuxna?

Sidans adress

Kan man genom webbadressen, URL:en, veta något om sidan? Idag kan vem som helst köpa en .se-adress (den svenska toppdomänen) och därför är den i sig inte längre något kvalitetstecken. Företags- eller organisationsnamn kan vara ett kvalitetstecken, speciellt om namnet utgör hela domännamnet, t.ex. www.volvo.se. www.volvo.se leder till Volvo-gruppens officiella webbsida, medan www.volvo-forum.de leder till ett tyskt diskussionsforum för volvoägare.

Längre adresser med tildetecken (~) i webbadressen tyder på en privat webbsida. Ofta ligger de under en stor webbaktör som Telia eller Yahoo! och där är det ofta gratis att lägga ut webbsidor. Även på högskolor och universitet är det vanligt att personal och studenter får egna utrymmen att publicera privata sidor på. Innehållet behöver alltså inte ha något med personens ämnesstudier eller forskningsområde att göra. Bara för att en person är professor i ett ämne är han eller hon inte en auktoritet inom andra ämnen.

Snarlika adresser

Låt dig inte heller luras av snarlika adresser. Att använda en webbadress som är lik en känd och respekterad adress är ofta ett sätt att lura in användare som stavat fel. Det kan också vara ett sätt för personer, som har en annan åsikt i ämnet, att presentera denna på nätet. Levande historia är ett statligt projekt om förintelsen och finns på www.levandehistoria.se och på www.levande-historia.org som är ett forum. Men på www.levandehistoria.com ges en annan syn på förintelsen (revisionistisk). Andra har som syfte att genom felstavningar få in besökare och därmed kunna exponera reklam eller sponsrade länkar. Reklamvisningen får webbplatsen betalt för, så det kan sägas vara en affärsidé att utnyttja surfare som kommit fel och som kanske inte upptäcker det omgående.

Spåra ägaren

Spåra ägaren till en webbplats via en Whois-söktjänst. Whois-söktjänster används för att ta reda på vem som äger en domän. Hur mycket information man får fram beror på hur adressen är registrerad och under vilken domän. Ibland får man fram både namn och adress till ägaren.


[1] Se t.ex. Torstens Thuréns Källkritik (1997)

[2] Se Källkritik för Internet (pdf) – www.psycdef.se/bibliotek/doc.asp?FileID=37

1 comment for “9.Utvärdering och källkritik

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *