7.Sökstrategier

Nedanstående är ett kapitel som kommer ifrån boken Effektivare informationssökning på webben (2007) och som i vissa delar har uppdaterats.

Olika typer av informationssökning

Det finns många typer av informationssökning. Det kan röra sig om:

  • Jaga specifik information, kanske en enstaka faktauppgift.
  • Samla information för vidarebefordran, dvs. till någon annan.
  • Spåra information för återvinning, dvs. sökning efter ett känt objekt, kanske en webbsida man tidigare besökt.
  • Samla information för senare läsning och bearbetning.
  • Browsa information för lärande, dvs. surfa runt på ämneswebbplatser eller bläddra bland uppsatser i ett visst ämne.
  • Göra en uttömmande sökning, dvs. få fram all information i ett ämne.

Tillvägagångssättet vid sökning efter en faktauppgift är inte detsamma som när man samlar information för bearbeta senare. Det finns vissa generella tillvägagångssätt. Man har alltid två olika håll att söka ifrån:

  • Bred sökning och sedan snäva in efterhand.
  • Smal sökning och bredda vid behov.

Bred sökning kan innebära att man använder få eller generella sökord i sökningen. Sedan lägger man till fler ord eller byter ut generella ord mot mer specifika ord.

Smal sökning är att utgå från flera smala och specifika sökord i sökningen. Sedan tar man bort ord eller byter ut specifika ord mot generella ord.

Sökning kontra browsning

Vid sökning på webben finns det två fundamentalt olika sätt att söka på. Det första sättet är att följa länkar, dvs. klicka sig fram i jakten på information. Att följa länkar kallas ofta för att surfa eller browsa, beroende på hur målmedveten klickningen är. Surfning är mer slumpmässig och ofokuserad än browsingen som är målmedveten och styrd.

Det andra sättet är att söka med ord i en söktjänst eller inom en webbplats. Ordsökning kallas ibland analytisk sökning eftersom det kräver att du analyserar ditt sökämne och väljer sökord innan du börjar söka. När det gäller browsning behöver du inte ha formulerat sökfrågan för dig själv eller valt sökord, utan kan ringa in den eftersökta informationen efterhand.

Fig. Analytiska strategier kontra browsningstrategier enligt Gary Marchionini.

Som visas i figuren ovan skiljer sig analytiska strategier och browsningstrategier åt på många olika sätt. Ofta beror användandet av de olika söksätten på systemet man söker i och vad man söker efter. Vi är nog också olika som personer och föredrar troligen olika söksätt.

Analytiska strategier

I en del av strategierna nedan förekommer booleska operatorer (AND och OR), de förklaras närmare i kapitel 8.

Bygga block

Sökfrågans olika begrepp bildar söksträngar som sedan kombineras. Traditionellt har man i databaser gjort en sökning på varje block innan man kombinerat dem till en slutlig sökning.

Exempel

Sökfråga: Jag vill hitta information om medicinska bibliotek eller sjukhusbibliotek i Lund eller Malmö.

Då kan blocken se ut så här:

Block 1: lund OR malmö
Block 2: sjukhusbibliotek OR (sjukhus AND bibliotek)
Block 3: ”medicinskt bibliotek”

I den slutgiltiga sökningen kombineras blocken till en hel söksträng och parentes sätts runt om så att blocken kombineras på rätt sätt:

Slutgiltig sökning: (lund OR malmö) AND ((sjukhusbibliotek OR [sjukhus AND bibliotek] OR ”medicinskt bibliotek”)

Fasettsökning

Om en sökning består av två eller fler skilda begrepp kallas de olika delarna för fasetter. Inom varje fasett kan sökorden kompletteras med synonymer och andra närliggande termer. Allt för att fasetten ska få så bra täckning som möjligt. Sedan kompletteras de olika fasetterna i en gemensam sökning.

Exempel

Om du är ute efter information om transportkostnader så är fasetterna transport och kostnad. Transport-fasetten kan utökas med frakt och ”sändning av varor” (en fras, måste markeras med ”citattecken”). Termerna bör kombineras med OR (eller) så att endast ett av sökorden krävs för att få träff. Kostnad kan i den andra fasetten kompletteras med pris. De två fasetterna kombineras med AND (och). Söksträngen blir:

(transport OR frakt OR ”sändning av varor”) AND (kostnad OR pris)

En variant på fasettsökningen är ”successiva fraktioner”.­ Det innebär att det ursprungliga, stora sökblocket snävas in efterhand med allt finare begränsningar genom att man lägger till smalare koncept.

Man kan också ta det mest specifika konceptet först. På det viset kan man arbeta effektivare genom att man slipper en del av arbetet med fraktioner eftersom man utgår från en mindre mängd från början.

Pärlodling

Pärlodling innebär att man tar fram sökord ur ett relevant dokument, t.ex. genom citering, ett namn eller ämnesord. Genom de framvaskade sökbegreppen (pärlorna) hittas nya dokument med koppling till det första (fler pärlor).

Om du har en bra referens, t.ex. en bra webbsida, att utgå ifrån kan du odla denna information. I en sökmotor kan du ofta söka med operatorn link: för att få fram vilka webbsidor som länkat till den aktuella sidan. Webbsidorna som länkat till din resurssida kan innehålla relevant information eller länka till andra liknande sidor.

Exempel

Internetbrus.com är en svensk webblogg om sökning och söktjänster på Internet. I Google kan du söka efter de sidor som länkar till just den sidan genom att skriva

link:Internetbrus.com

I Google ska du inte ta med http://, men www ska vara med om adressen innehåller det.

På samma sätt går det att göra med böcker i en nätbokhandel. Om du letar fram din bok så kan du ofta se vad andra kunder som köpt boken har köpt för böcker, ibland ger det napp. I t.ex. Amazon (www.amazon.com) kan du även söka vidare i de kategorier som boken tillhör.

Interaktiv skanning

Interaktiv skanning innebär att man genom att söka av ett stort antal relevanta dokument efter nyckelbegrepp och sedan formulera nya problem, så kan nya sökfrågor fås fram.

Enkel sökning (quick-and-dirty)

En enkel sökning är en sökning på ett eller ett par sökord som kombineras med AND eller OR. Inga finesser används och resultatet, i alla fall i databaser, blir grov, men det ger en första bild. Ibland används begreppet quick-and-dirty för enkla sökningar av proffssökare som konsten att söka just för att det går snabbt, men resultatet blir lite skräpigt. Nästan alla sökningar på webben är enkla sökningar.

Browsningstrategier

Browsningstrategierna är viktiga söksätt på webben eftersom de kan utnyttja webbens natur med länkar. Traditionellt har browsning inte setts som lika professionell som analytisk sökning, delvis på grund av sökbranschens kopplingar till databasindustrin. Det är kanske först nu, med webben och den nya generation tjänster som ibland kallas webb 2.0, som browsning kan ses som jämbördigt med analytisk sökning.

Specifik browsning

Specifik (styrd) browsning är systematisk, fokuserad på specifikt objekt eller mål, t.ex. skanna en lista av kända föremål för att verifiera fakta.

Förutsägande browsning

Förutsägande (halvstyrd) browsning är allmänt målmedveten, målet är mindre avgränsat eller klart och browsningen är mindre systematisk.

Allmän browsning

Allmän (ostyrd) browsning har inget riktigt mål och väldigt lite fokus, t.ex. bläddra genom en tidning och zappa på TV.

Bärplockning

Bärplockning är i stora drag en browsningstrategi, men med inslag av analytisk sökning. Det är egentligen ett sökbeteende som de flesta av oss har och som har formaliserats och namngivits. Bärplockning är att man samlar in, plockar, information efterhand när man hittar den, likt övrig browsing, men man gör det egentligen oavsett söksystem eller sökstrategi. Sökningen sker på samma sätt som bärplockning i skogen, oplanerat men ändå strukturerat och anpassat till omgivningarna.

Andra sökstrategier

Förutom att söka med ord eller browsa finns det några andra söksätt:

Skriva in URL

Att skriva in en webbadress kräver en förkunskap eller en aning om var den sökta information kan finnas. Om man vet att alla Sveriges kommuner har URL:er enligt samma mönster (www.kommunnamn.se) så är de inte så svårt att lista ut att Ronneby kommun finns på www.ronneby.se. Likaså kan man sluta sig till att det finns en hel del information om alkoholhaltiga drycker på www.systembolaget.se.

Bevaka ämne

Om man har ett stadigvarande intresse för ett ämne finns det olika sätt att bevaka vad som händer. Olika varianter är:

  • Stående sökning i en sökmotor (alert) – man får mejl när det blir nya matchningar på ens sökbegrepp.
  • E-postlistor – genom medlemskap i en e-postlista får man information på listans tema till inboxen. Företag eller intresseorganisationer kan ha nyhetsbrev och på så sätt får man ny information. Eller så kan listan vara till för likasinnade som kan skicka brev (och svara) till listan.

Tvåstegssökning

Tvåstegssökning är en indirekt sökning, t.ex. för att snabbt hitta eftersökt information eller för att nå information som inte finns i sökmotorerna. Sökningen utförs i flera steg (minst två). Man måste söka i två steg, först leta upp platsen informationen finns på och sedan söka där. När det gäller databaser så är söksidan ofta indexerad i sökmotorerna och går därmed att hitta.

Tre olika tvåstegssökningar som exempel:

  • Medeltidslänkar: site:historiska.se medeltiden länkar (i Google eller annan sökmotor beroende på hur site: hanteras).
  • Databaser om flygplanskrascher: database “plane crash” (i en sökmotor).
  • Musik av Apoptygma Berzerk för avlyssning: listen “apoptygma berzerk” (i sökmotor).

Tvåstegssökning är den viktigaste sökstrategin på den osynliga webben, se kapitel 11.

-> Fördjupning: 2-stegssökning (indirekt sökning)

Söktips

Ämnesspecifika ord – fikonspråk

För varje sökning finns det en vokabulär, ett slangord eller andra unika ord som gör det lättare att hitta relevanta träffar.

Andra intressenter

De flesta ämnen har redan åtminstone några personer som är intresserade av dem, och några av dessa har redan lagt upp en webbplats, ett forum eller andra resurser på nätet i ämnet och samlar och kommenterar relevanta länkar. Du kan göra din sökning mycket enklare genom att använda dessa specialresurser istället för att försöka bygga din egen.

Inifrån och ut

När du söker, är det bättre att börja med en väldigt specifik sökfråga och sedan bli mer och mer generell. Om du börjar med mer generella frågor kommer du att översvämmas av träffar. Om sökningen inte fungerar, gör den sakta mer generell tills du hittar en bra balans mellan antalet träffar och träffarnas innehåll. – Fler är inte bättre!

Kärt barn har många namn

Det mesta har, oturligt nog, smeknamn. New York kan vara NY, Carl-Gustav kan vara CG eller Calle. Smeknamn måste rymmas i en uttömmande sökning.

Den förlösande pusselbiten

Du vet aldrig vilken information som kommer att bli den bit som för all din sökning samman. Så håll ögonen öppna, titta efter varje informationsfragment som har potential att göra din sökning till en helhet.

Glöm inte din medmänniska

När du söker på nätet är det viktigt att komma ihåg att det finns en värld bortom Internet. Webbsidor är skapade av människor, och ibland är människor den värdefullaste resursen du kan hitta.

Ständig förändring

Webben expanderar ständigt, förändras ständigt, bryts ständigt ned (olyckligt nog), och återuppbyggs ständigt. Om du planerar fortgående efterforskningar, är det viktigt att ha en strategi för att hålla dig informerad om alla nya webbplatser och resurser i ditt ämne. (se kapitlen 12 och 15)

Öka din sökkraft

Om du använder webbplatsens speciella syntax ökar du kraften i dina sökningar avsevärt. Blandar du specialsyntaxer ökar du kraften i sökningarna ytterligare. Men var försiktig. (se kapitel 8 )

Var kritisk

Du ska ta varje sida på Internet med en nypa salt. (se kapitel 9 )

Många vägar till samma plats

På webben finns det oftast flera vägar att nå den tänkta destinationen. Om det är omöjligt att ta sig fram den planerade vägen gäller det att hitta en annan väg till målet.

Den lagrade kunskapen

Internets snabbhet och räckvidd är väldigt förförande, men kom ihåg att det mesta av mänsklighetens sparade kunskap är lagrad i icke-elektroniska, tåliga medier. Skriven eller tryckt text är den största källan, men även ur skulpturer, monument och andra kulturella föremål kan information utvinnas.

Gå direkt till källan

Om möjligt så gå direkt till källan. Speciellt om det finns myndigheter, institutioner eller organisationer inom ämnesområdet så finns det troligtvis länkar vidare från deras webbplatser. Många har bibliotekarier eller webbredaktörer som jobbar professionellt med information inom området.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *