6.Sökprocessen och sökfrågan

Nedanstående är ett kapitel som kommer ifrån boken Effektivare informationssökning på webben (2007) och som i vissa delar har uppdaterats.

Sökprocessens åtta steg

Forskaren Gary Marchionini[1] har gjort en modell över informationssökningsprocessen vid datorbaserad sökning. Modellen består av åtta faser och övergångarna mellan dem delas in i tre olika typer beroende på hur vanliga de är.

Faserna:

  1. Upptäcka och acceptera
  2. Definiera problem
  3. Välja söksystem
  4. Formulera frågan
  5. Utföra sökning
  6. Utvärdera resultat
  7. Utvinna information
  8. Reflektera och avsluta

Alla pilarna i modellen visar hur komplex sökprocessen är. Ständigt går vi från en fas till en annan när vi söker information.

Fig. Sökprocessen vid elektronisk informationssökning enligt Gary Marchionini.

1. Upptäcka och acceptera

Processen börjar med att ett informationsbehov upptäcks och accepteras. I många fall accepterar vi inte informationsbehoven, dvs. vi struntar i att söka efter information i ämnet, eftersom vi inte tycker det är värt besväret.

2. Definiera problem

Att ringa in valet av ämne och formulera det som ett problem (en mening med ett frågetecken på slutet) är en viktig del i sökprocessen som är lätt att försumma. I och med att du har problemformuleringen har du även ett par sökord att utgå ifrån. Problemformuleringen sparar mycket tid och det är lätt gå tillbaka och titta på problemformuleringen under sökningen för att hålla sökningen på rätt spår.

Förutom att formulera sökämnet som ett problem så försök även svara på följande frågor så tidigt som möjligt i processen:

  • Vilka är de centrala aspekterna? Identifiera viktiga begrepp eller nyckelord.
  • Vad ska informationen användas till? Vilken är ambitionsnivån?
  • Måste informationen vara aktuell?
  • Hur omfattande behöver informationsinsamlingen vara?
  • Vilka förkunskaper har du? Måste du lägga tid på att läsa in dig på ämnet?
  • Vilka språk och geografiska områden är intressanta?
  • Krävs vetenskapligt material?
  • Hur mycket tid får sökningen ta?

Gör klart med eventuella begränsningar i tid, språk och geografi. Dessa begränsningar har också betydelse för vilken söktjänst du väljer.

3. Välja söksystem

Är Internet rätt ställe att söka på, med tanke på ditt ämne? Är den sökta informationen kanske lokal eller äldre? Då finns informationen långt ifrån alltid på nätet. Är informationen helt ny? Då kanske den inte är publicerad än, eller så kan den vara svår att hitta i de traditionella söktjänsterna.

Går det snabbare att hitta informationen på något annat sätt? Rena fakta kan vara lättare att hitta i vanliga uppslagsböcker. Ofta lägger man ner mer tid och energi på sökningar än vad som skulle gått åt för att besöka närmste bibliotek. Lär dig vad du kan förvänta dig att hitta på nätet och vad som inte brukar dyka upp.

Vilken typ av sökning du ska göra har betydelse för ditt val av söktjänst. För en uttömmande sökning där ”all” information i ämnet är målet måste många söktjänster användas. Ingen enskild sökmotor eller katalog täcker mer än en del av webben och alla innehåller unika resurser.

Om du vill få en överblick över centrala resurser i ett ämne, använd de stora webbkatalogerna. Dessa ”virtuella samlingar” är en mycket bra startpunkt när man börjar leta information i ett brett ämne.

Om du har en specifik, avgränsad fråga, använd sökmotorerna. För bevakning av nya resurser inom ett ämne använder du olika nyhetstjänster eller alerts i en sökmotor.

Innan du väljer söktjänst, fundera över ämnet och vad du försöker hitta. Förlita dig aldrig på bara en tjänst eller webbplats.

4. Formulera frågan

Möjligheten att få bra sökresultat ökar ju mer du förbereder din sökfråga. Att bara söka på ord, utan att villkora sökningen, ger oftast träffmängder där de relevanta träffarna är uppblandade med så mycket skräp, att du ger upp innan du gått igenom en bråkdel av träffarna.

Formulera sökfrågan så klart som möjligt. Sortera upp den i intressanta och ointressanta aspekter.

Analysera sökfrågan. Plocka ut centrala nyckelord och fraser. Leta upp synonymer, alternativa stavningar, förkortningar och akronymer som du kan använda i sökningen.

Använd artiklar, böcker och andra resurser du känner till för att hitta nya sökord.

5. Utföra sökning

Fasen kan beskrivas som “interaktionen med ett eller flera informationssystem”. I praktiken innebär det att man skriver in sökfrågan i Google och trycker på sök-knappen, ringer den erkänt kunnige professorn eller leta i böckerna på ett bibliotek.

6. Utvärdera resultat

Är frågan besvarad eller målet uppfyllt? Om inte, vad återstår och hur når du dit? Kanske ska sökningen modifieras eller målet/frågan omvärderas. Det kan leda till en ändrad sökstrategi:

  • Bredda sökningen?
  • Snäva in sökningen?
  • Byta söktjänst?
  • Leta efter annan typ av material?
  • Gå off-line? Gå till bibliotekets fysiska samlingar eller kontakta en specialist i ämnet?

7. Utvinna information

Att utvinna information är sökprocessens mål. Ofta görs insamlandet på webben i farten, man plockar lite här och lite där. Vid sökning i databaser sker insamlandet mycket mer systematiskt, kanske med hjälp av ens bibliotek.

8. Reflektera och avsluta

Är sökningen klar och informationsbehovet uppfyllt? Vilka lärdomar kan dras inför nästa sökning? Ibland måste man börja om från början, dvs. omdefiniera och omformulera problemet.

Handlingssätt, strategier och taktiker

På nätet och i böcker och artiklar om informationssökning förekommer många termer för olika sätt att utföra en sökning. Den vanligaste benämningen är strategier (varianter är sökstrategier eller informationssökningsstrategier), men även taktiker används ibland. Det kan vara bra att ha i åtanke om du vill läsa mer i ämnet.

Informationsbehovet och sökfrågan

Ett informationsbehov kan se ut på många olika sätt. Kanske behöver man skaffa sig överblick över ett visst ämne eller kanske bara kontrollera en faktauppgift. Att behöva uppdatera sig i ett ämne kan också skapa ett informationsbehov, likaså ett behov av fördjupning.

Oavsett om man förbereder sig inför ett större inköp, t.ex. en bil, eller ska göra en skoluppgift, så behöver man ofta mer information, man blir tvungen att söka information. Varje informationsbehov kräver en viss typ av information. Och olika slags information kräver olika tillvägagångssätt.

Standardförfarandet med att klargöra ett informationsbehov är att försöka skriva ned det som en fråga. När frågan är formulerad, brukar det vara möjligt att raffinera och destillera dess komponenter. Väl formulerade frågor kan oftare besvaras än sämre formulerade frågor.

Genom att läsa på översiktligt, t.ex. i ett uppslagsverk, om ämnet kan man ofta hitta både centrala aspekter, användbara begrepp och ord att söka med.

Frågetyper

Sökfrågor som svarar mot informationsbehov kan delas in på olika sätt. En grundläggande indelning är självbegränsande respektive öppna sökfrågor. De självbegränsande frågorna har ett specifikt svar, och i de flesta fall vet man under informationssöknings-processens gång om man hittat svaret eller inte. Öppna frågor däremot kan inte sägas ha ett svar, utan besvaras med tillräckligt mycket information.

Fem frågetyper, i fallande storleksordning när det gäller omfattning[2]:

Översikt

Vad finns det inom ett visst ämne/vilka typer av resurser finns? Exempel: Olika typer av resurser om alkohol. Resurser som har med alkohol att göra:­ sorter, försäljning, drinkar, skadlighet…

Generell information

Frågor om generell information/breda ämnen. Exempel: Resurser som handlar om medeltiden.

Avgränsa/utvidga frågan

Övergången mellan generella och specifika frågor, dvs. frågor som handlar om att avgränsa eller utvidga ett ämne.

Specifik information

Frågor om specifik information inom väldefinierade områden. Exempel: Information om nationalgalleriet i Prag.

Fakta

Rena faktafrågor med ett givet svar. Exempel: Vad heter borgmästaren i New York City?

Fånga frågan

Genom att sätt ord på frågan, att formulera den, tvingas du att fundera på vad du vill ha. Om du lägger tid på att identifiera nyckelfraser och visualisera det ideala svaret, så har du mycket större chans att upptäcka det svaret när du väl hittar det på webben.

Frågan kan kanske inte alltid fångas, men oftast ringas in, genom att före sökningen fundera på: Vem? Vad? När? Var? Varför? Hur?

Vem?

Vem är efterforskningen om? Det kan röra sig om allt från en forskare till en kriminell. Kanske är det en historisk person.

Vem är viktig i ditt ämne? Det kan finnas någon känd expert eller organisation som du bör kontakta. Behöver du ha tag på någon med en viss erfarenhet eller kunskap? Tänk i flera steg: Vem känner den som kanske kan hjälpa dig?

Vad?

Vad för sorts information behöver du? Information kommer i många former: statistik, förstahandskällor från en händelse, bakgrundsinformation, specifik fakta eller vetenskapliga artiklar. Vad skulle vara den bästa informationskällan?

Vad ska informationen användas till? Olika sorts information behövs till olika ändamål, ändamål som en analys eller rapport, överblick över ett ämne eller bekräftelse på en faktauppgift.

Vad vet du redan? Vad skulle vara det ideala svaret?

När?

När skedde den undersökta händelsen? Är det ingen samtida händelse det handlar om gäller det att hitta källor som går tillräckligt långt tillbaka i tiden.

När vet du att du ska sluta söka?

Var?

Var skedde den undersökta händelsen eller varifrån kom den undersökta personen? Ofta finns det mer information lokalt om händelser eller personer. Fundera på om det kan vara aktuellt med en geografisk begränsning.

Var kan frågan ha ställts tidigare? Få ämnen har aldrig dryftats tidigare, det kan finnas relevant information i tidningar, tv-sändningar, domstolshandlingar, diskussioner på webben osv. Utnyttja det andra gjort tidigare, gör inte allt researcharbetet från grunden om du kan undvika det.

Var är det troligt att den största, lämpliga samlingen information finns? Stora mängder information finns t.ex. på universitetsbibliotek, i ämnesdatabaser och på dagstidningar och andra medieföretag.

Varför?

Varför behöver du göra undersökningen? Anledningen kan vara allt från att hitta någon att intervjua eller bekräfta vissa fakta till att greppa ett stort ämne eller göra en skoluppgift.

Hur?

Hur mycket information behöver du? Behovet kan sträcka sig från en enstaka faktauppgift till allt som finns i ett ämne.

Hur ska du använda informationen? Det ställs olika krav på information som ska användas i tryck (tidning eller bok) jämfört med ett bröllopstal.

Hur långt tillbaka behöver du gå: till innevarande år, de senaste åren eller tio år bakåt?

Hur färsk måste informationen vara? Graden av färskhet avgör söksättet. Dagsaktuell information kan vara svår att hitta i sökmotorerna. Äldre information kan vara svår att hitta i elektronisk form.

Formulera sökfrågan

För att formulera sökfrågan i en sökmotor kan man följa stegen nedan. Poängen är att bestämma exakt vad man letar efter, den ideala webbsidan, och sedan utforma sökningen utifrån idealet. Sökfrågan bör nå fram till de relevanta webbsidorna för ditt ämne, samtidigt som sidor som inte behövs exkluderas.

1. Föreställ dig den ideala webbsidan med all den information du behöver.

Exempel: Du letar efter information om författaren Jan Arnald som är en av redaktörerna för litteraturtidskriften Aiolos. Den ideala webbsidan skulle innehålla hela Jan Arnalds biografi, gärna med bilder.

2. Tänk på orden som finns på din ideala webbsida.

Exempel: Den ideala webbsidan skulle innehålla både ordet Arnald och ordet Aiolos. Men boolesk logik blir sökfrågan:

aiolos AND arnald

Men eftersom AND är förvalt i de stora sökmotorerna räcker det med:

aiolos arnald

3. Tänk på en exakt fras som finns på din ideala webbsida, två eller flera ord som ska följa efter varandra.

Exempel: Istället för att bara söka på efternamnet kan du söka på hela namnet som en fras:

“jan arnald”

4. Tänk på orden som du inte vill ha med i sökningen, ord som leder till sidor som inte är användbara för dig.

Exempel: Jan Arnald har även skrivit deckare under pseudonymen Arne Dahl och eftersom han är mer känd som deckarförfattare kommer många av sidorna troligtvis handla om deckarna, inte om litteraturtidskriften Aiolos som du var intresserad av. Därför exkluderar vi Arne Dahl ur sökningen med hjälp av NOT i boolesk logik. I sökmotorerna representeras NOT av minustecken (-) före ordet eller frasen som ska exkluderas:

-“arne dahl”

5. Kör sökfrågan.

Exempel: Skriv in sökfrågan i sökmotorn och sök.

aiolos “jan arnald” -“arne dahl”

6. Förbättra sökningen.

I en typisk sökning på nätet i en sökmotor behöver man försöka om och om igen. Man förbättrar sökningen hela tiden allt eftersom man lär sig mer som ämnet. Nya, effektivare sökord upptäcks och fler aspekter att ta bort ur sökningen kommer till.

Olika typer av sökfrågor

Det är inte alltid ett rent informationsbehov bakom sökfrågor, utan de kan delas in i tre kategorier:

  • Information – avsikten är att finna information.
  • Navigering – avsikten är att hitta en specifik webbplats att söka/surfa utifrån.
  • Transaktion – avsikten är att utföra en aktivitet på en webbplats, t.ex. nätshoppa eller titta i en bibliotekskatalog.

Söktips

Klara och oklara frågor

Använd kataloger för stora frågor, eller när frågan är oklar. Och sökmotorer när du har en klar bild av vad du söker och har bra sökord, klara för användning.

Sökfrågans formulering

Formulera sökfrågan så klart som möjligt. Sortera upp den i intressanta och ointressanta aspekter.

Analysera sökfrågan

Plocka ut centrala nyckelord och fraser. Leta upp synonymer, alternativa stavningar, förkortningar och akronymer som du kan använda i sökningen.

Omvärdera sökmålet

Inte ens för väldigt vana webbsökare räcker det med en sökfråga. Ofta krävs det en eller två modifieringar. Och bra sökare omvärderar ofta sökmålet efter den första sökningen.

Alternativ väg

På webben finns det oftast flera vägar att nå den tänkta destinationen. Om det är omöjligt att ta sig fram den planerade vägen gäller det att hitta en annan väg till målet.

Spåra webbsidor

Använd sökmotorer för att komma tillbaks till tidigare besökta sidor. Genom att minnas fragment av sidan, som ger sökord, är det ofta lätt att spåra sidan.

Sök med flera tjänster parallellt

Genom att söka i fler söktjänster samtidigt kan du på ett enkelt sätt utnyttja informationen du funnit i en tjänst för att komma vidare i din sökning. Använd den funna informationen i nästa tjänst för att hitta mer relevant information.

Klipp-och-klista

Klipp-och-klistra gör informationssökning med datorer effektivare än sökning i gamla kortkataloger och stora bibliografier (böcker om böcker)

Näthandlarna

Utnyttja online-butikerna, som amazon.com. De innehåller stora mängder information. Ofta innehåller de också tips på liknande varor eller tjänster och kommentarer från andra användare.

Hitta nya sökord

Använda artiklar, böcker och andra resurser du känner till för att hitta nya sökord.

Självpublicering

Nätet är ett medium för självpublicering. Vem som helst kan publicera i stort sett vad som helst. Allt som hittas på nätet måste granskas och analyseras innan det används.

Inte bara Google

Använd inte bara Google. Google är fantastiskt, men det finns mängder med andra användbara tjänster. Genom andra tjänster kan du hitta information som inte dyker upp i Googles träfflistor.

Olika sökvägar

De tre viktigaste vägarna till information på webben är sökmotorer, webbkataloger och medvetenhet om djupa/osynliga webben. De är användbara för olika typer av sökfrågor, så försäkra dig om att du förstår skillnaderna.


[1] Marchionini, Gary, Information seeking in electronic environments, 1995.

[2] Indelningen kommer från Johanna Nilssons magisteruppsats Informationssökning på Internet – att välja verktyg (1998)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *