3.Kataloger

Nedanstående är ett kapitel som kommer ifrån boken Effektivare informationssökning på webben (2007) och som i vissa delar har uppdaterats.

Om katalogtjänster

Katalogen kan kallas den mänskliga söktjänsten, då det är den enda av de tre söktjänsttyperna som skapas och underhålls av människor.

Det går att urskilja tre typer av kataloger:

  • Generella kataloger
  • Ämneskataloger
  • Länksamlingar

Främst är det storleken och inriktningen som skiljer dem åt. De generella katalogerna är stora och försöker täcka in alla ämnen. De största generella katalogerna på nätet innehåller runt 5 miljoner länkar. Ämneskatalogerna är som namnet antyder inriktade på olika ämnen. Ofta är ämneskatalogerna akademiskt inriktade, och de kan variera väldigt i storlek. Länksamlingarna kan vara små samlingar av länkar som privatpersoner sammanställt. Men länksamlingar produceras också ofta av olika institutioner eller intresseorganisationer.

Katalogtjänsternas karaktär

Gemensamt för katalogerna är att de är organiserade och selektiva.

Organiserade för att människor har samlat in och strukturerat upp länkarna, till skillnad från sökmotorerna som gör allting automatiskt. Ibland är länkarna även kommenterade och försedda med ämnesord. Större kataloger har en hierarkisk struktur där varje ämne har en given plats. Ibland följer ämneshierarkin något av bibliotekssystemen, t.ex. det svenska SAB-systemet som många bibliotek är uppställt efter. Riktigt högklassiga kataloger har även en standardiserad vokabulär, dvs. i beskrivningen av länkarna används bestämda uttryck och fraser för att de ska gå lättare att leta upp.

Selektiva för att länkarna är utvalda bland många andra länkar. Professionella katalogtjänster publicerar sina urvalskriterier så att alla kan ta del av dem. Mer om innehållet nedan.

Katalogernas innehåll

Att skapa och underhålla en katalog är ett krävande arbete. Ofta underskattas underhållsarbetet och därför blir det eftersatt och katalogen dör ut. För att minimera underhållsarbetet väljs oftast länkar som uppfyller nedanstående kriterier:

  • Är välskrivna
  • Har kvalitet
  • Är av auktoritativa upphovsmän
  • Är stabila (inte troligt att de flyttar eller byter innehåll)
  • Uppdateras

Länken till regeringen (www.regeringen.se) är väldigt stabil. Troligtvis kommer URL:en (webbadressen) vara densamma så länge webben ser ut som den gör idag. Av den anledningen väljer katalogredaktörer oftast länkar till toppsidor (som www.omis.se) och inte länkar till sidor långt ner i strukturen, (till exempel www.omis.se/uppladdat/kurser/lub/lub-lankar.html). Det är mycket troligare att den senare kommer ändras eller försvinna, medan länken till toppsidan brukar vara den sista som försvinner.

När bör du välja en katalog?

  • När du ska söka ett brett ämne eller en bred idé.
  • När du vill ha en lista med webbplatser som rekommenderas eller har kommenterats av experter.
  • När du inte vill bläddra igenom en massa dokument som inte är relevanta.

Generella kataloger

Exempel på generella kataloger:

  • Open Directory (http://dmoz.org)
  • Yahoo! (http://dir.yahoo.com)
  • Katalogen (http://katalogen.kthnoc.se)
  • Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog (http://bibliotek.molndal.se/webbkatalog)

Universell ämnesstruktur

De stora katalogerna är generella till sitt innehåll och är uppbyggda med en ”universell” ämnesstruktur. Ämnesstrukturen i de generella katalogerna täcker in alla tänkbara ämnen. Vanligtvis har de mellan 10 och 25 toppkategorier och sedan följer mängder av underkategorier.

SAB-systemet som exempel på universell ämnesstruktur

SAB-systemet är det vanligaste klassifikationssystemet på svenska bibliotek. Systemet skapade i början på 1900-talet, som många av de andra klassifikationssystemen för bibliotek, och speglar tiden vid skapandet. Ett exempel är att militärväsen har fått en helt egen bokstav, S, medan ekonomi och näringsväsen på Q rymmer allt från nationalekonomi till kokböcker och matlagning.

SAB Ämne
A Bok- och biblioteksväsen
B Allmänt och blandat
C Religion
D Filosofi och psykologi
E Uppfostran och undervisning
F Språkvetenskap
G Litteraturvetenskap
H Skönlitteratur
I Konst, musik, teater, film och fotokonst
J Arkeologi
K Historia
L Biografi med genealogi
M Etnografi, socialantropologi och etnologi
N Geografi och lokalhistoria
O Samhälls- och rättsvetenskap
P Teknik, industri och kommunikationer
Q Ekonomi och näringsväsen
R Idrott, lek och spel
S Militärväsen
T Matematik
U Naturvetenskap
V Medicin
X Musikalier

Fig. SAB-systemet som används på många svenska bibliotek

Alla kategorier är indelade i underkategorier. Kategori E, Uppfostran och undervisning, är uppdelad i fyra block:

Ea—Eh Pedagogik
Em—Eu Undervisningsväsen
Ev Folkbildning
Ex Yrkesval

Fig. Uppdelning av Uppfostran och undervisning (E) i SAB-systemet.

En bokstav eller bokstavskombination kallas signum. I SAB-systemet är ett eller flera ämnesord kopplade till varje signum.

På Kungliga bibliotekets webbplats kan man söka på olika ämnesord och få fram SAB-koderna. Eller söka på SAB-koderna och få fram ämnesorden (www.kb.se/bibliotek/amnesord/sok-index/).

Fig. Sökformulär i ämnesordsdatabasen (SAB-systemet).

Librarians index to the Internet (LII), http://lii.org, har en annan ämnesstruktur (se nedan).

Fig. Den universella ämnesstrukturen i LII.

Posterna i LII är ambitiöst upplagda med beskrivande texter och information om när posten skapades, av vem och när den senast ändrades. Varje post har också ämnesord enligt Library of Congress Subject Headings (LCSH), ett amerikanskt system som sköts av kongressbiblioteket i Washington. För att få fram mer information om posten ska man klicka på förstoringsglaset efter rubriken.

Fig. Poster i lii.org om ”vikings” i kategorin History

Ett ämnes plats i ämneshierarkin är inte given, utan skiljer sig mellan olika katalogtjänster, se exemplet nedan.

Yahoo! directory Entertainment > Music > Genres > Classical > Opera
Open directory Arts > Music > Styles > O > Opera
Katalogen (fd. Sunets webbkatalog) Kultur > Dramatik > Opera
Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog Konst, musik, teater, film > Musik > Dramatisk och scenisk musik > Operor

Fig. Exemplet opera i olika kataloger.

Uppbyggnaden av kataloger

Katalogtjänster skapas och underhålls på olika sätt. En indelning är mellan öppna och slutna kataloger. De öppna katalogerna byggs av frivilliga, medan de slutna drivs av en mindre grupp avlönade redaktörer. Open Directory (http://dmoz.org) är en öppen katalog där vem som helst kan anmäla sitt intresse för deltagande.

Exempel på slutna kataloger är kommersiella kataloger som Yahoo! (http://dir.yahoo.com) och About (www.about.com), men även offentligt finansierade katalogtjänster som Katalogen (http://katalogen.kthnoc.se, fd. Sunets webbkatalog) och Librarians Index to the Internet (http://lii.org).

Ämneskataloger

Ämneskataloger är kataloger avgränsade till ett ämnesområde eller till en typ av resurser, t.ex. akademiska resurser. Ofta är ämneskatalogerna fokuserade på ett akademiskt område.

Ett välstrukturerat exempel är Biogate (http://biogate.lub.lu.se) som samlar och strukturerar länkar i de biologiska vetenskaperna. KvinnWebb (www.ub.gu.se/kvinn/kvinnwebb/) är en katalog i databasform med genusvetenskapliga resurser.

Ett annat exempel på en ämneskatalog är amerikanska Infomine (http://infomine.ucr.edu) som innehåller mängder med akademiska resurser i olika ämnen.

Ämneskataloger kan ha många namn och skepnader. På svenska kallas de ibland SBIGGAR (försvenskning av subject based Internet gateways), ämnesportaler eller vortaler (av vertikal portal). På engelska är subject gateway en vanlig benämning.

Ämneskatalogerna kan vara svåra att hitta, speciellt som de ofta är en mindre del av en intresseorganisations eller specialbiblioteks webbplats, kanske dolt under benämningen länkar. Men som navigationshjälpmedel på webben är de bland de viktigaste redskapen en informationssökare kan ha, om man bara hittar dem.

Länksamlingar

Länksamlingar är ofta ganska små och har ofta bara en redaktör. Innehållet är helt beroende av redaktörens ämnesintresse och vilja att hålla den uppdaterad. Länksamlingar har sällan några uttalade kvalitetskrav. Men för informationssökare kan länksamlingar vara värdefulla, om man hittar en samling ämnet.

Fler kataloger

Många kataloger är svåra att klassificera. Nedan följer några användbara:

  • RDN – Resource Discovery Network (www.rdn.ac.uk)
  • BUBL Link (http://bubl.ac.uk) (klassificerar enligt Dewey)
  • Referensbiblioteket.se (www.referensbiblioteket.se)
  • SAFIR (www.lub.lu.se/safir/)

Att söka i katalogtjänster

Söka i ämnesstrukturen

Oftast är ämnesstrukturen lätt att hitta i och det finns ofta hänvisningar mellan underkategorier längre ner i strukturen (betecknas ofta med @). En del kataloger är strukturerade enligt något bibliotekssystem, t.ex. svenska SAB-systemet eller amerikanska Dewey.

Söka med sökord

Sökmöjlighet finns ofta i katalogerna, vanligtvis en sökruta. När det gäller sökning i kataloger gäller det att tänka på att man bara söker inom katalogen, på länkarna och kommentarerna. Man söker inte på innehållet i de länkade sidorna, som man gör i en sökmotor. Därför gäller det att välja sökord med försiktighet och bara söka med ett eller två ord.

Att tänka på när det gäller kataloger

Storlek

Hur många poster eller länkar innehåller katalogen?

Policy

Har katalogen någon publicerad policy om kvalitets- och urvalskriterier?

Sned täckning

Hur är katalogens ämnestäckning? Den kan ibland spegla snedheten på webben med många resurser om datorer och programmering.

Uppdatering

Hur uppdaterad är katalogen? Ofta sker uppdateringen långsamt eftersom den kräver manuell kontroll av varje länk.

Betalda länkar

Krävs betalning för att länkar ska inkluderas i katalogen? Det finns kataloger som lever på att kräva betalt för att länkar ska komma med i katalogen. Härifrån är steget inte långt till rena annonstjänster som Gula sidorna.

Kompletterande länkar

Många kommersiella kataloger tar in kompletterande länkar från en partner (en sökmotor). Tänk på skillnader i möjligheter vid sökning i en katalog och i en sökmotor (i praktiken sker sökningen i en partner-sökmotor). Se vidare på t.ex. Bruce Clays söktjänstkarta, den beskriver inte svenska förhållanden men ger i alla fall en bild av relationerna. Kartan finns även i en pdf-version. (www.bruceclay.com/searchenginerelationshipchart.htm),

Sociala bokmärkestjänster

En ny form av katalogtjänst är de sociala bokmärkestjänsterna (eng. social bookmark managers). En social bokmärkestjänst är en webbplats där man kan spara länkar och söka bland andra användares sparade bokmärken. De sparade bokmärkena är ständigt tillgängliga på webben (om man inte väljer att göra dem privata). I bokmärkestjänsterna kan man vanligtvis sätta ämnesord på bokmärkena, det brukar kallas för att tagga (märka eller märka upp, av eng. tag). Taggarna är okontrollerade ämnesord som varje användare väljer själv, till skillnad från de kontrollerade ämnesord från ämnesordlistor eller tesaurusar som används i databaser och vissa katalogtjänster.

De största sociala bokmärkestjänsterna är:

  • Blinklist – www.blinklist.com
  • Del.icio.us – http://del.icio.us
  • Diigo – www.diigo.com
  • Furl – www.furl.net
  • Magnolia – http://ma.gnolia.com

Tillsammans med taggar sparas ibland kommentarer. Kommentarerna kan ge en fingervisning om vad andra användare tycker om webbsidan som bokmärket leder till. Somliga av bokmärkestjänsterna har även betygssättning av bokmärkena och det kan också vara en hjälp i sökandet.

Fig. Om ett bokmärke i Blinklist.

Populära taggar presenteras ofta i ett taggmoln (eng. tag cloud) där mer frekvent använda ord visas med större stil och kanske annan färg. Teckenstorleken beror helt på användningen av en tagg. Det blir inte alltid rättvisande eftersom blog skiljs från blogg och web2.0 från web 2.0 (med mellanslag). Men det är ett bra redskap för att snabbt få en överblick eller för att välja använd tagg. Alla taggar i molnet är länkar vidare till alla bokmärken med taggen. I figuren nedan är design och css de mest använda taggarna.

Fig. De mest använda taggarna som taggmoln i Magnolia.

Till skillnad från andra söktjänster bygger de sociala bokmärkestjänsterna på popularitet och aktualitet. Populära bokmärken listas för varje tagg och populära länkar bokmärks av ännu fler.

Fig. Populära bokmärken taggade med web2.0 på del.icio.us.

I figuren ovan presenteras de för ögonblicket populäraste bokmärkena för taggen web2.0. Ofta listas också de senast bokmärkta länkarna för varje tagg.

Ibland visas närbesläktade taggar till den tagg man tryckt på. Det kan ge ett lätt sätt att komma närmare resurser i det ämne man söker efter. Nedan visas de närbesläktade taggarna till web2.0 i del.icio.us.

Fig. Närbesläktade taggar till web2.0 i del.icio.us.

Sökmöjligheterna varierar, mycket av användandet bygger på taggarna. I Diigo är möjligheterna fler, ord i texten, titeln, taggen eller webbadressen.

Fig. I Diigos avancerade sökning finns många sökmöjligheter.

Vanligtvis kan man trycka på ett användarnamn och då få upp de bokmärken den användaren lagt upp med den aktuella taggen. I t.ex. del.icio.us listas aktiva användare under närbesläktade taggar för varje tagg. Genom att studera vad stortaggare har bokmärkt kan man hitta både bra och aktuella webbsidor som man troligtvis inte skulle hittat annars.

Hur sociala bokmärkestjänster används för lagring av länkar beskrivs i kapitel 14.

1 comment for “3.Kataloger

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *