13.Andra informationskällor

Nedanstående är ett kapitel som kommer ifrån boken Effektivare informationssökning på webben (2007) och som i vissa delar har uppdaterats.

Faktatjänster

Faktatjänster kan man kalla den typ av webbplatser som fungerar som uppslagsverk. De är inga söktjänster i vanlig mening eftersom de inte leder vidare till andra webbplatser. Som vidare läsning kan de ha länkar vidare, men huvudfunktionen är att tillhandahålla information. Informationen är oftast egenproducerad (eller kollaborativ när det gäller wikis) och tjänsterna är inga navigatörer utan producenter av information.

Wiki-webbplatser

Wiki-webbplatser, wikis, är webbplatser där besökaren själv kan redigera sidor.

  • Wikipedia – http://wikipedia.org (finns på flera språk)
  • Susning.nu – http://susning.nu (stängd för nya redaktörer)
  • Webopedia – www.webopedia.com (innehåller Internet- och datatermer)

Innehållets kvalitet i wikis diskuteras ibland. Till sin natur är de självrättande, skriver någon en felaktighet så rättas det ofta snabbt av någon annan. Fara för brister i kvaliteten är störst för udda ämnen som få läser eller i wikis där få personer ändrar i texten. En styrka hos wikis är att de kan snabbt vara uppdaterade, då de inte kräver en viss beslutsprocess eller betalning till en skribent, utan en aktiv kan gå in och redigera omgående.

Vanliga webbplatser

  • How stuff works – www.howstuffworks.com
  • How products are made – www.madehow.com
  • Nordisk familjebok – http://runeberg.org/nf/
  • CIA World fact book – www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/
  • Internet movie database (IMDB) – www.imdb.com
  • MSN Encarta – http://encarta.msn.com
  • One look – www.onelook.com
  • Lexin – http://lexin2.nada.kth.se/lexin.html
  • Whatis – http://whatis.techtarget.com (Sökbar katalog över it-termer. Bra beskrivningar och referenser till relaterade termer.)
  • Netlingo – www.netlingo.com (Internetordbok som även innehåller slangord och -uttryck.)
  • Tech encyclopedia – www.techweb.com/encyclopedia/ (Över 20 000 ord.)

Ordböcker

  • One look – www.onelook.com
  • Lexin – http://lexin2.nada.kth.se/lexin.html
  • Whatis – http://whatis.techtarget.com (Sökbar katalog över it-termer. Bra beskrivningar och referenser till relaterade termer.)
  • Netlingo – www.netlingo.com (Internetordbok som även innehåller slangord och -uttryck.)
  • Tech encyclopedia – www.techweb.com/encyclopedia/ (Över 20 000 ord.)

Frågetjänster

Frågetjänster är tjänster där man ställer frågor och får svar. Det finns två typer av frågetjänster. Dels finns det kommunikativa tjänster, t.ex. Yahoo! Answers, som bygger på kommunikation mellan människor. Dels finns maskinella frågetjänster, t.ex. Brainboost, som försöker förstå semantiken på sidorna och extraherar texten ur webbsidorna.

På Fråga biblioteket (www.fragabiblioteket.se) kan man fråga via formulär, mejl eller chatt och få svar av en bibliotekarie. Tjänsten är även för barn och man kan fråga på tolv språk förutom svenska. Folkbiblioteksdelen av Fråga biblioteket bemannas av ett 70-tal folkbibliotek medan det står ett 20-tal forskningsbibliotek bakom forskningsbiblioteksdelen.

Fig. Fråga biblioteket (www.fragabiblioteket.se).

Listor på frågetjänster

  • Fråga en expert (Skoldatanätets lista): www.skolutveckling.se/skolnet/motesplatser/fraga.html
  • Fråga en expert (Open directory): http://dmoz.org/
    World/Svenska/Referenser/Fr%C3%A5ga_en_expert/
  • Frågelådor (Forskning.se): (www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=4605)

Yahoo! har en tjänst där andra användare svarar på frågorna, Yahoo! Answers (http://answers.yahoo.com). Den bygger idag på enskilda frivilliga användare.

Fig. Yahoo! Answers där alla kan fråga och svara.

Berunda är en svensk variant där man kan presentera problem och få svar, idéer eller nya infallsvinklar mot utdelande av belöning (http://berunda.se)

En annan variant är Brainboosts Answer Engine (www.brainboost.com). Frågor ställs i naturligt språk, t.ex. Vem var Astrid Lindgren?, och ”svarsmotorn” ger svar ur ett antal webbkällor. Brainboost omvandlar frågan till flera sökningar, ”läser av” träfflistorna och ger sedan svar på frågan. En liknande, fast enklare, funktion är Googles kommando define: (skrivs in i sökrutan med ett sökord direkt efter) och ger definitioner på sökordet ur ett antal webbresurser.

Fig. Brainboost svarar på frågor via textanalys.

Andra frågtjänster är:

  • Yedda – http://yedda.com (beta)
  • Askville  – http://askville.amazon.com (beta)

Bloggar

Vad är en blogg?

Blogg är en förkortning av webblogg (eng. web log, blog). En loggbok på webben. En kort definition är: En webbsida som innehåller kortfattade, och kronologiskt ordnade informationsstycken.

En blogg kan innehålla allt från länkar till andra webbplatser till långa betraktelser. Ofta finns det möjlighet att kommentera inläggen för att diskussion ska uppstå.

Utmärkande för bloggar är:

  • Det senaste inlägget först
  • Uppdateras ofta
  • Länkar till Internetresurser
  • Läsarkommentarer

En blogg kan ha olika former, allt från personlig dagbok till en ledarskribents debattinlägg. Bloggar är bara en speciell sorts webbplats och kan ha vilket innehåll som helst. I början av bloggandet stod oftast enskilda individer bakom dem. Men nu bloggar grupper allt oftare i en temablogg. I stort kan bloggar delas in i två kategorier:

  • Professionella, rörande ett ämnesfält
  • Personliga, av en enskild individ (t.ex. om kläder)

Bloggar används ofta till att

  • lyfta fram och sammanfatta användbart material
  • kontextualisera information genom att sätta den i relation till information från andra källor
  • vid stora världshändelser ge perspektiv som traditionella media missar.

Vad krävs för att skapa en blogg? Tillgång till Internet, vissa datorfärdigheter och lite Internetfärdigheter .

I bloggtjänsterna på webben krävs vanligtvis bara att man registrerar sig. Sedan är det bara att följa instruktionerna, inga kunskaper i t.ex. HTML krävs. Men för modifieringar av mallen och liknande krävs justeringar av HTML-koden.

Bloggosfären

Bloggosfären är benämningen på det samhälle av bloggar som växt fram på Internet. Bloggarna kommenterar och länkar till varandra och bildar ett nätverk.

Söka efter bloggar

Google blog search (http://blogsearch.google.com) är en betatjänst.

Fig. Sökning i Google blog search på ”invisible web”.

Technorati (www.technorati.com) är en av de äldre bloggsöktjänsterna.

Fig. Sökning i Technorati på ”invisible web”.

Fler bloggsöktjänster:

  • Ask blog & feeds – www.ask.com
  • Ice rocket – http://blogs.icerocket.com
  • Feedster – www.feedster.com

I en vanlig sökmotor

Sök på ämne plus något som hänvisar till bloggar. Ett sätt är att söka på delar av en bloggtjänsts adress:

site:blogspot.com
inurl:spaces.live.com
”spaces.live.com”

Ett annat sätt är att utnyttja en standardfras som tjänsten genererar automatiskt:

“powered by blogger”
“blogga med wordpress.com” (för svenska wordpressbloggar)
”blog at wordpress.com” (för amerikanska wordpressbloggar)

Bloggkataloger

  • EatonWeb – http://portal.eatonweb.com
  • Blogorama – www.blogarama.com
  • QuackTrack – http://quacktrack.com

Forum, e-postlistor och grupper

Forum, e-postlistor och liknande representerar en av Internets mer interaktiva sidor. Användare kommunicerar, konverserar och debatterar.

Den grundläggande skillnaden mellan grupper och e-postlistor är hur informationen förmedlas. På forum och i grupper postas meddelanden i datornätverk så vem som helst kan läsa dem. I vanliga e-postlistor går bara informationen till dem som är medlemmar i listan.

Både grupper och e-postlistor kan vara modererade eller omodererade. I omodererade listor skickas mejlet direkt från avsändaren till listans alla medlemmar. Mejlen granskas eller godkänns inte. I modererade listor är det tvärtom, listans moderator kontrollerar alla mejl innan de sänds vidare till listans medlemmar. Kontrollen handlar ofta om att hålla listan till dess ämne. Meddelanden som avviker för mycket från ämnet eller innehåller reklam tar moderatorn bort. På samma sätt fungerar det med grupper, är de modererade så granskas inläggen innan de läggs ut.

Sätten att kommunicera kan delas in tidsmässigt. Synkron kommunikation är när kommunikationen sker samtidigt, t.ex. i en chatt. Asynkron kommunikation är när kommunikationen sker vid olika tidpunkter, som i e-post, forum och grupper.

Forum

På communities finns vanligtvis olika forum. Exempel på stora communites är Lunarstorm (www.lunarstorm.se), Familjeliv (www.familjeliv.se) och Facebook (www.facebook.com).

I begreppet forum inkluderas grupper, nyhetsgrupper (newsgroups) och liknande. Några exempel:

  • Google grupper –http://groups.google.com/?hl=sv
  • Yahoo! Groups – http://uk.groups.yahoo.com
  • Search engine forum (www.searchengine-optimization.nu/phpBB/)

E-postlistor

Två typer:

  • Slutna listor (envägskommunikation, t.ex. produktinformation)
  • Öppna listor (alla kan skicka till listan)
  • L-soft CataList (www.lsoft.com/catalist.html)
  • Topica (http://lists.topica.com)
  • Kanalen (www.kanalen.org)

Kataloger och listor för e-postlistor

  • L-soft CataList (www.lsoft.com/catalist.html)
  • Topica (http://lists.topica.com)
  • Kanalen (www.kanalen.org)

Intresseorganisationer och föreningar

Många företag, myndigheter, organisationer och föreningar erbjuder slutna e-postlistor, ofta kallade nyhetsbrev.

  • Search engine report (http://searchenginewatch.com/sereport)
  • AIK:s nyhetsbrev (http://aik.se, under nyhetsbrev)

Hitta e-postlistor genom sökmotorer

Sök på ämnesord tillsammans med ord som:

  • nyhetsbrev
  • e-postlista / epostlista
  • diskussionslista
  • mailinglista / mejlinglista

Genom att söka på diskussionslista bibliotek i Google så finner du flera e-postlistor med inriktning på bibliotek.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *